När du behöver akut vård

Det finns en akutmottagning i alla Sveriges län. När du eller ditt barn blir akut sjuk måste du ta dig till en närakut eller akutmottagning. Ibland kan läget vara så pass akut att du eller någon i din närhet måste ringa efter en ambulans/akutläkarbil eller ambulanshelikopter på telefonnummer 112.

Närakuten

När du behöver vård och vårdcentralen är stängd kan du söka dig till närakuten. På närakuten kan du få hjälp med samma saker som hos vårdcentralen men du behöver inte vänta till nästa dag.

Om det är svårt att bedöma om du behöver vård eller inte kan du alltid ringa till sjukvårdsrådgivningen: 1177, öppet dygnet runt. På sjukvårdsrådgivningen får du alltid prata med en sjuksköterska som kan göra bedömningen om du bör söka akut vård eller om du kan vänta till nästa dag. På så sätt kan du undvika att sitta på närakuten och vänta i onödan.

Akutmottagningen

Akutmottagningen, akuten, åker du till om du blir allvarligt sjuk eller skadad. Akutmottagningar finns på de stora sjukhusen runt om i landet. Du kan med andra ord inte vända dig till din vårdcentral.

Psykiatrisk akutmottagning

Att vara akut sjuk betyder inte alltid att du har en kroppslig sjukdom eller att du har skadat dig. Det kan även vara så att du behöver akut psykisk hjälp. Svävar ditt eller någon annans liv i fara är det viktigt att komma till en psykiatrisk akutmottagning.

AKUT-test vid misstänkt stroke

AKUT-testet går ut på att så tidigt som möjligt se om någon råkat ut för en stroke, hjärnblödning.

A = ansikte, kan personen i fråga le och visa tänderna?

K = kroppsdel, kan personen hålla upp båda armarna i tio sekunder?

U = uttal, kan personen upprepa en enkel mening utan att sluddra?

T = tid, tveka aldrig på att ringa 112! Varje sekund räknas.

Kom även ihåg att man kan drabbas av en stroke utan att ha dessa symptom. Beter sig någon konstigt och du märker att något inte är som det brukar ska du alltid kontakta sjukvården.

Akutläkaren

Att vara akutläkare ställer höga krav på olika kompetenser. Förutom att kunna arbeta under extrem tidspress och stress utan att patienter utsätts för fara ska akutläkaren:

• Med enkla medel och på kort tid kunna ställa en diagnos på patienter, även om personen inte kan tala eller är vid medvetande.
• Kunna urskilja bland sjukdomar som kan ge liknande symtom som patienten uppvisar.
• Kunna se ett samband mellan patientens sjukhistoria, provsvar och status för att kunna ställa diagnos och ge rätt behandling.
• Kunna genomföra vissa ingrepp och ha vissa färdigheter. Exempelvis ska en akutläkare kunna sätta ett pleuradränage. Det är en slang som går in i lungan för att kunna få ut vätska och luft.

Det är även väldigt viktigt att akutläkaren kan organisera och prioritera patienter efter vårdbehov och resurser. Dessutom ska läkaren kunna kommunicera med teamet på akutmottagningen så arbetet blir så effektivt som möjligt.